Sömnpratat

Från Anonym:


Jag vaknar av att min pojkvän skjuter sig upp från sängen, ställer sig mot kanten och utbrister förtvivlat:

Han: - Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt!

Jag: - Huh?

Han: - Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt!

Jag: - För vad? Vad är det?

Han: - Det var inte meningen att det skulle bli så! Jag lovar!

Jag: - Det är lungt älskling, kom och lägg dig. Jag är inte arg på dig eller något.

Han: - Nej det hoppas jag verkligen inte, säger han argt och går bort mot dörren.

Jag: - Älskling ska du inte komma och lägga dig?

Han: - Nej. Vad är det du pratar om?

Jag: - Det är inte morgon, klockan är fem i tre... Kom!

Han: - Jaha, men dåså, säger han och kryper ner i sängen